Jag är ingen ihärdig bloggare... Icke då, men nu är jag här, det är vad som räknas!
Har sett och upplevt massa saker som jag hade tänkt ta med i bloggen men som sedan bara glidit rakt igenom minnet, inget relevant att minns men det hade varit kul. Har bara kvar en sån sak i huvudet; nu när jag var ute och gick på Linnégatan hörde jag en bil komma längre ner på gatan med högt varvläge. Ni som känner mig vet min teori om röda bilar och hur illa deras chaufförer kör. Guess what? Det var en röd bil, med en liten förskräckt tant bakom ratten som körde Linnégatan upp på 1:ans växel! Mamas! Och på den tiden hon fick körkort ingick säkert A-behörighet, hur 17 hon nu kan förtjäna det.....
Nåväl, Sterlings lååååånga utbildning är över och i fredags hade vi vingceremoni och fick åka hem. Henke och Castor kom och jag blev så till mig att jag glömde kvar min "taske" (väska på danska) på Oxford Aviations Academys parkeringsplats ute vid Kastrup... Jag tog Castor och satte honom i bilbarnstolen, Henke lastade in barnvagnen, sen åkte vi! Att tasken, förlåt, väskan, var kvar på Kastrup upptäckte vi när vi kom till Helsingborg för att äta lite hos Lene & Ben. Så det var bara att ringa Emma och fråga henne om hon var kvar. Inte då. Rene? Nix. Ringde Oxford och de hade min taske i säkert förvar, så efter maten i Hbg så drog vi ner till Köpenhamn igen. Tack och lov fick vi låna Lindas BroBizzMackapär denna gången så vi inte behövde lägga 700 spänn på ny resa över sundet och tillbaka. Föga förvånande var vi hemma sent den kvällen.
-Glömde min taske på Kastrup Airport-På lördag ska jag till Arlanda (ARN) och flyga stationerad därifrån i princip hela mars ut, för det är där jobben finns, och då får man acceptera det, även om jag hellre hade velat vara hemma med familjen., men de kommer upp och hälsar på under påskhelgen. Kul för dem att jag har långflyg då, men jag har även Malmö och Bryssel, det är soft! Och igår flög vi Malaga, det kände jag verkligen av fysiskt. Det är omgivet av berg och därför blir stigningen brant och det kändes som alla vitala organ samt allt blod åkte ner i fötterna första halvtimmen. Men dessa två dagarna har jag flugit med Ebba och Jessica och vi har haft väldigt kul och vi trivs bra med de andra, det bådar gott! Hemresan igår tillbringade jag sista biten i Flight Deck, eller Cockpit som det så porrigt kallas. Cock - Pit(t), det är väl ett sexuellt laddat ord, eller är jag helt vrickad? Kapten Toft (den äldre får vi kalla honom eftersom Rene titulerar sig "den unge kaptajn Toft") och F/O tog väl hand om mig och såg snabbt till att jag fick headsetet på plats. Över Göteborg var det ett tjockt molntäcke och det var såg lågt att vi nästan damp i backen innan vi fick fri sikt, först vid nedräkningen mot marken började vi ens se den. Inte som soliga Malaga inte! 

-Flight Deck 737-800-

-My beloved (but oh to big) Bodum Press-
Här en är fin bild som jag hittade idag då jag sökte efter bilder på min Bodum-kanna:


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar